Spelar könet någon roll?

Tidigare i månaden satt jag och diskuterade med ett par arbetskamrater om hur omgivningen ser på att man umgås med någon av motsatt kön. Varför kan man inte umgås på samma sätt med någon av motsatt kön som man gör med någon av samma kön utan att det ska reageras?

För många år sedan nu (fast det känns som igår) läste jag en del kurser tillsammans med en tjejkompis. Vi bodde åt samma håll och därför gick vi vanligen från föreläsningar och kårkvällar tillsammans. Detta beteende ledde snart till slutsatsen att vi var tillsammans, men några månader senare konstaterade många att det inte verkade stämma. Altså måste vi vara syskon! Hade det varit en killkompis hade ingen reagerat det minsta. Hur kommer det sig?

Jag tycker själv inte könet på kompisen spelar så stor roll i vad man kan göra tillsammans, men jag tycker mig ha märkt att många har en gräns någonstans för vad man kan göra tillsammans med någon av motsatt kön, som man kan göra med någon av samma kön utan att det ska moraliseras. Var går din gräns? En lunch? En fika? En middag? Dansa en hel kväll med samma partner? Träna och ta en gemensam bastu efteråt? Som sagt, jag det avgörande är hur bra kompis man är, inte könet på kompisen. Jag ser inget av det jag räknade upp som konstigt.