Homeopaternas snurriga prat om Radio Houdi

På Dagens Homeopati har det skrivits ett inlägg om det senaste avsnittet av Radio Houdi. Inlägget är egentligen så snurrigt att det knappast förtjänar ett omnämnande, men jag kan ändå inte låta bli att skriva.

Det hela grundar sig i en fråga som kom in till Radio Houdi från Leif Lundberg som lyder såhär:

Vad tror ni om "Marina Szöges vill att jag ska tala om för henne hur hypotesen som visar att homeopati inte fungerar ser ut ... :-/" från @kerstinasplund på twitter

Till att börja med är ju frågan rätt så felställd "hypotesen som visar att homeopati inte fungerar". Det är rätt tydligt att den som krävt detta inte har den blekaste aning om vad en hypotes är för något. En hypotes kan aldrig visa någonting alls, men med hjälp av observationer om verkligheten så kan en hypotes bevisas eller förkastas. I vetenskap ställer man vanligen upp två motsättande hypoteser (det går att jobba med fler, men det vanligaste och enklaste att förklara är två). Nollhypotesen brukar då vara att det inte finns något samband, gällande det man studerar. I fallet homeopati skulle nollhypotesen vara att det inte finns något samband mellan homeopati och tillfrisknande. Mot denna hypotes ställs alternativhypotesen att det finns ett samband. Om man kan visa att det finns ett samband kallas detta att nollhypotesen förkastas.

Det har gjorts åtskilliga studier av homeopati. Inte minst har den homeopatiutbildade, och nu pensionerade, professorn i komplementär medicin vid Peninsula Medical School, som är knuten till University of Exeter varit aktiv. Han har även författat "Trick or Treatment", eller på svenska "Salvekvick och kvacksalveri" tillsammans med Simon Singh, som jag tidigare recenserat här på bloggen. Vad som är gemensamt för huvuddelen för dessa studier är att det inte går att förkasta nollhypotesen, dvs det finns inget stöd för att homeopati fungerar och har någon effekt utöver placebo.

Nu ska jag ge några kommentarer till vad som skrivits på dagens homeopati:

Notera här att Huodi erkänner att de inte kan bevisa påståendet att homeopati inte fungerar.

Visst, det går inte att bevisa att homeopati inte har någon som helst effekt. Det som däremot är bevisat är att det inte har någon effekt som är så stor att den gör skillnad i det stora hela.

Här erkänner Huodi indirekt att homeopati fungerar på hundar.

Ja, Houdi erkännder att homeopati fungerar på hundar, precis på samma sätt som allt annat hundgodis fungerar på att få hunden att känna sig bättre. Varken mer eller mindre.

Eftersom skeptiker inte bara arbetar med att argumentera sönder, för dem förhatliga ämnen, utan de har också som teknik att skandalisera och förminska motståndaren, så tar man också upp min åsikt om Chemtrails (guilt by association). Jag lämnar chemtrails-diskussionen därhän, var och en kan gå in på Radio Houdi och själv lyssna, men jag kan tillägga att Houdi och Anders verkar vara lika okunniga om chemtrails som de är om homeopati.

Här missar Marina målet fullständigt med vad en skeptiker är och gör. Skulle snarast påstå att hon gör självmål. En skeptiker förhåller sig till den evidens vi har om verkligheten. Skeptiker, liksom andra personer, gillar sällan att ha fel, men har inget problem med att ha fel. Om jag haft fel i en diskussion och blivit motbevisad innebär det att jag lärt mig något nytt. Det händer kanske inte varje dag, men i alla fall flera gånger i veckan och är alltid lika spännande. Johns och Anders retorik handlar inte om att minska motståndaren, det handlar om att beskriva ämnet. De diskuterar sakfrågan på ett mycket bra sätt utan att göra personliga påhopp. De har en rak och tydlig retorik, istället för att försöka slingra sig runt saker när det inte finns några bevis.

Att de tog upp chemtrails kan möjligen ses som lite fult. Eftersom chemtrails är en så galen konspirationsteori att jag inte kan förstå hur någon skulle kunna tro på den, så lägger det ett löjets skimmer över den som tror på det. Att ta upp chemtrails-spåret gör då att förtroendet för Marina minskar ytterligare och tillför inget i sak om homeopati.

Podcasttips: Mellan svart och vitt

Nu är det ungefär ett år sedan jag postade något här på bloggen, men jag kännde att denna relativt nya (13 avsnitt är de uppe i) förtjänar en kommentar. Mellan svart och vitt är en podcast med en tvivlande kristen och en humanist som utmärkt programledarpar. Efter en lite trevande inledning, där de trots allt varit riktigt bra för att vara oerfarna på podcastarenan har det nu tagit sig rejält och mina favoritavsnitt är de där de har gäster. Jag är väldigt imponerad över hur pass bra man lyckats på den fronten och diskussionen mellan Jakob Ståhle, webmaster för ateistbibeln (en riktigt bra sajt som rekomenderas varmt), och pastor Stanley Sjöberg var väldigt intressant. Även i senaste avsnittet var en riktigt trevlig diskussion, den här gången mellan Johannes Axelsson, som driver Newtonbloggen, och den i poddvärlden så kände Anders Hesselbom, en av grundarna i skeptikerpodden och bisittare i den underbara Radio Houdi.

Det märks att Stanley Sjöberg är en riktig debatträv, och trots att hans argument inte alltid höll, framförde han dem på ett sätt så "nybörjaren" Jakob hamnade lite i underläge. Samtalet håller dock en mycket trevlig nivå.

När det kommer till samtalet mellan Johanes Axelsson och Anders Hesselbom måste jag säga att jag är extremt imponerad över Anders Hesselboms sätt att argumentera. Gång på gång kommer Johannes med grundlösa påståenden och väljer att strunta i Anders argument, eller säga att han inte accepterar dem. Johannes försöker också säga att ateism är en religion, eller i alla fall en livsåskådning. Ateister kan ha många olika livsåskådningar, det är i sig inte en livsåskådning. Inte mer än mauaindianernas religion och kristendom är samma livsåskådning.

Men som sagt, ladda hem Mellan svart och vitt till din telefon/mp3-spelare/dator och lyssna på den. Bra programledare, och lysande gäster i de avsnitt där de har gäster.

Världens mest kända lurendrejare i svensk TV

Kanal 5 sände i söndags första avsnittet i en serie om mentalist-uppträdanden, med världens mest kända lurendrejare i en huvudroll. Aftonbladet har en artikel med titlen "Uri Geller är en bluff", som beskriver varför Sveriges bästa mentalister inte är med i TV-serien. Det är helt enkelt så att ingen seriös mentalist vill beblanda sig med en person som påstår att de trick han utför är på riktigt, när det avslöjats gång på gång att så är fallet, framför allt av James Randi. I en annan artikel påstår aftonbladet att "Uri fick fart på Sverige". Här påstås dumheter om att Uri ska ha fått klockor och mobiltelefoner att börja fungera under direktsändning. Hur kommer det sig att han inte kan visa sina krafter i million dollar challenge? Det finns naturligvis bara ett svar, han har inga krafter han kan visa. Det har visats flera gånger att han fuskar, bland annat i detta klipp på youtube.

Den kristne trollkarlen Samuel Varg Thunberg bloggar bra angående programmet, när han frågar sig om Geller är en simpel bestickvandal. Samuel säger här att "De fyra trick han utför är sedvanliga mentalisttrick och han utför dem inte ens speciellt bra efter vad jag sett…". Han skriver också om att det ger honom starka obehagskänslor att utse en efterträdare till en bedragare. En annan som bloggat bra är illusionisten och skeptikern John Houdi. Här diskuterar John om både programmet som sådant och Uri Geller samt James Randi. En läsning jag varmt rekomenderar.

Det finns fortfarande en del personer som missat detta, som tex bloggen Sideriska siktet. Här skrivs att "man får väl anta att Samuel Thunbergs, 28, infama lilla påhopp på den världsberömde magikern mer handlar om att den unga generationen söker hävda sitt eget revir gentemot de äldre.". Man får väl anta att denna okunskap beror på att vederbörande missat James Randi. Men vad kan man förvänta sig av en blogg som på allvar skriver om horoskop som något verkligt?

Den största underhållningen bjuder ändå Christer Åberg på apg29 för, när han påstår att det hela har med onda andar att göra. Det hela är en uppvisning i hur enkelt det är att lura den mänskliga hjärnan utan någon som helst andevärld. Men som vanligt kan Christer inte skilja på sagor och verklighet.

Ondska och godhet, moral helt enkelt

Jag skrev i ett tidigare blogginlägg att moral inte har med religion att göra. Det är ju inte helt korrekt uttryckt, det är klart att religion har med moral att göra, på gott och ont. Bättre uttryckt är kanske att god moral inte hänger ihop med religion, god moral utveckla allt eftersom samhället utvecklas, medan religionens moral utvecklas långsamt, om alls, och därför blir problematisk att tillämpa i dagens samhälle. Att samkönade förhållanden är förkastligt, att kvinnor ska ha mindre lön än män och att det är rätt att aga sina barn är exempel på vad bibeln säger i moralfrågor. Och om bibeln har rätt i vissa moralfrågor och inte i andra, vem avgör vad som är rätt och vad som inte är rätt? Och om bibeln har fel i ett antal frågor gällande moral, är det då inte så att moralen är mycket större än religionen och att det finns bättre källor till vad som är god moral? Detta resonemang är naturligtvis applicerbart även på övriga religioner.

En av mina absoluta favoritförfattare alla kategorier är JRR Tolkien, och just nu lyssnar jag på nyöversättningen på Hobbiten (tidigare Bilbo, en hobbits äventyr). Vad har han med ett blogginlägg om moral att göra tänker ni säkert. Det, i min mening, geniala i Tolkiens verk är den i det närmaste absoluta avsaknaden av svarta/vita karaktärer i moralisk mening. Ingen karaktär är absolut helt igenom god, och ingen av karaktärerna i trilogin är heller helt igenom ond, inte ens Sauron. Det är detta som ger historien en sorts trovärdighet, ur ett moralperspektiv, då även den värld vi lever i är fylld av moraliska gråskalor.

De flesta människor jag pratat med har någon form av uppfattning om moral. Men vad som är det moraliskt korrekta att göra kan variera rätt mycket mellan olika individer. En individs uppfattning om moralen bestäms, som jag förstår det, till stor del av kulturella värderingar och personliga erfarenheter. Religion är, på gott och ont, en stor del av de kulturella värderingar en människa uppfostras med. De nya böcker, filmer, konstverk och andra kulturyttringar vi ser runt omkring oss är alla med och påverkar moralens utveckling. Och allt eftersom samhället utvecklas så måste moralen hänga med.

Hur jag upptäckte att jag är skeptiker

Jag har nyligen upptäckt att det finns en ny etikett att "hänga runt min hals", nämligen skeptiker. Att jag hittat epitetet kan jag täcka illusionisten John Houdi för, då det var genom en mailinglista vi båda är med i jag fick tipset om skeptikerpodden.

Jag har genom åren haft några tillsätt jag gillat extra mycket, och ett av dessa är "det bästa jag vet är att få mina fördomar krossade". Efter att ha lyssnat på skeptikerpodden har jag kommit fram till att denna syn på världen är en bra grund för att kalla sig skeptiker, eller mer precis vetenskaplig skeptiker. När jag förklarade för min fru vad det betyder så bara nickade hon och så, det låter som du.

I en mailinglista jag är med i har en hel del som inte är vetenskapligt bevisat diskuterats, däribland vissa juicer och reinkarnation. Jag har själv bara observerat diskussionerna, men tänker här ge en liten redogörelse för hur jag ser på reinkarnation, som exempel på varför jag anser mig vara skeptiker.

Att bevisa existens av ett fenomen är relativt rättframt, men att bevisa att något inte existerar är allt som oftast en omöjlighet. Tex är det lätt att visa på förekomsten av ett grundämne i luften, det räcker att testa tills du hittar ämnet, och kan visa att du inte förorenat provet. Men för att visa att ett ämne inte alls finns i luften krävs att du testar en väldigt stor del av atmosfären.

Ett av problemen med att testa reinkarnation är att utforma ett test som kan kontrollera om en person är reinkarnerad eller inte. Och även om det kunde göras, så räcker det inte med några fåtal negativa test för att motbevisa reinkarnation, även om det finns kan det vara mycket ovanligt. Det finns personer sim tror på reinkarnation, och de som avvisar det som rena sagor. Min egen ståndpunkt i ämnet är att svårtestade fenomen ofta, men inte alltid, är svårtestade för att de inte finns. Det finns idag inte några indikationer på att någon allmän reinkarnation skulle äga rum. Specifika personers reinkarnationer är svårare att säga något om, men det ter sig åtminstone mycket osannolikt. Därför är min hållning att reinkarnation finns troligtvis inte, men jag är öppen för en förändrad syn om något framkommer som på ett vetenskapligt sätt motsäger min ståndpunkt. Jag har inte sett något sånt ännu dock...

Varför är religion så svårt att diskutera? del 2

Svårigheten med att på ett sakligt sätt diskutera religion exemplifieras enkelt med ett inlägg på newsmill härom dagen, med rubriken "Intollerant ateistiskt drev mot Stavros Louca", författat av Per Ewert. I detta inlägg kritiserar han Eric Wadenius och Mats Olssons inlägg på samma sajt gällande det svar Stavros Louca gav i Sydsvenskan på frågan om vår tids största bluff. På detta svarade han evolutionsteorin. Jag behandlade själv frågan i ett tidigare blogginlägg.
Även om Eric Wadenius och Mats Olsson eventuellt läste in mer i svaret än vad Stavros syftade på, vilket jag inte kan bedömma, så står grundkritiken kvar. Den som tror att evolutionsteorin säger att vi härstammar från aporna, har missat något fundamentalt i sin utbildning. De som vill kritisera evolutionsteorin bör läsa på lite om vad den säger, istället för att förkasta den på grund av något den inte påstår.

Enligt Per Ewert anses det vara ett drev att personer med kunskap inom ett område kritiserar en offentlig person när han uttalar sig inom det aktuella området utifrån en felaktig grund.

Dessutom påstår han att orsaken är att det "ställs frågetecken kring Darwins teori". En av de grundläggande orsakerna att evolutionsteorin har så stark ställning är just att det ställts så många frågetecken runt den, och att fler och fler rätas ut till utropstecken.

För närmare ett halvår sedan skrev jag ett inlägg om riksbankens pris till Alfred Nobels minne, och pratade där lite om min egen vetenskap nationalekonomi och skillnaden mellan de två grundtyperna av antaganden, de som påverkar resultaten och de som bara gör räknande/förståelse enklare. De antaganden som påverkar resultaten måste vara rimliga, och för att dessa ska anses som rimliga måste man också testa vad som händer om man ändrar på dessa antaganden. Jag tror de alla vetenskaper har ungefär samma grundsyn, även om implikationerna av den varierar. Kreationismen gör ett grundläggande antagande i "det finns en skapare". För att jag ska kunna se seriöst på kreationism som ett försök till vetenskap krävs alltså en analys av om 1. detta antagande påverkar resultaten och 2. vilken effekt har isåfall uteslutandet av detta antagande på de kreationistiska teorierna.

I bloggen vakttornet så skrevs härom dagen ett inlägg med titeln "Vad har ateister med min tro att göra?". Svaret är att det beror på hur personen låter sin tro påverka omgivningen. Om hen* håller sin tro hemma hos sig eller i för ändamålet byggd lokal (tempel, synagoga etc), och inte låter den gå ut över sina barn (aga, barngiftemål etc) så har jag inga som helst problem med det. Du har även rätt att utöva religionen genom tex kläder och att uttrycka dina åsikter offentligt. Men, så fort du uttrycker dina åsikter offentligt så måste du kunna ta kritik, på samma sätt som alla andra som uttrycker sig offentligt. Yttrandefriheten får inte begränsas så att det inte går att kritisera religiösa yttringar utan att bli kallad "rabiat" eller "extremist".

*hen - ett, i mitt tycke, utmärkt ord för han/hon, i texter då könet saknar betydelse.

Kreationister i TV

Den hyllade matte- och NO-läraren Stavros Louca från TV-programmet Klass 9A har i skeptikervärlden blivit kritiserad för sitt kreationistiska synsätt, bland annat på newsmill och i bloggen I'm so evil. Dessutom kom igår kväll ett nytt avsnitt av skeptikerpodden där ämnet togs upp. Jag får väl erkänna att jag inte sett programmet själv, och att jag inte kritiserar Stavros för något som pedagog eller för hans tro som sådan.

Det var i Sydsvenskan den 27:e februari iår som han fick frågan "Vilken är vår tids största bluff?", varpå han ska ha svarat

– Jag skulle vilja säga att det är evolutionsteorin, det finns alldeles för många lakuner i den för att jag skall kunna övertygas om att människan kommer från aporna. Jag tror på skapelsen. Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan.

På Twitter uppmärksammades också att han redan 2005 i en intervju i SvD kom med följande citat

Läser: Bibeln. Oftast några sidor varje kväll. För mig som naturvetare är det ologiskt att inte tro på en skapare. Universum är fyllt av lagar, då måste det finnas en lagstiftare.

Jag hoppas innerligt att han i vilket fall inte försöker sprida dessa villfarelser på sina NO-timmar. Evolutionsteorin är en väl underbyggd vetenskaplig teori, och i dagsläget mig veterligen den enda teori om hur livet utvecklats på jorden som är vetenskapligt underbyggd. Jag är själv samhällsvetare, och tänker inte göra anspråk på att jag har någon djupare kunskap i varken naturvetenskapliga ämnen eller religiösa spörsmål. Men jag har i vilket fall en vetenskapsbaserad utbildning i botten, och är varm anhängare av att vetenskapligt bevisa (så långt möjligt) saker innan de anses som "sanna".

När jag läste svaren på newsmill-inlägget jag länkat ovan kommer vanföreställningar skapelseteorin fram som tex "Jag vet inget om biologi men man kan inte säga att fågeln utvecklat vingar steg för steg eftersom de måste vara färdiga för att den ska kunna flyga." och att människan härstammar från aporna. Det första påståendet är rätt vanligt bland kreationister, men det har, liksom ögats utveckling till hur det ser ut hos människor och djur idag, visats i vetenskapen att det finns mellanstadier. Det andra påståendet är befängt, eftersom evolutionsteorin inte påstår att vi härstammar från aporna, utan att vi har samma förfäder som dagens apor.

Ett annat klassiskt argument mot evolutionsteorin brukar vara "det är ju bara en teori, den är inte vetenskap". Men, även gravitationslagen är i vetenskaplig bemärkelse bara en teori. Att säga att det finns luckor i evolutionsteorin och därför är den inte giltig är ett annat underligt argument. Ett vetenskapligt område behöver inte (och kan heller inte) vara 100% bevisat för att det ska vara den rimligast möjliga förklaringen. I dagsläget finns inga rimliga konkurrerande teorier till evolutionsteorin, och det finns oerhört starka belägg för att evolutionsteorin ska stämma.

Jag tänker inte säga "gud finns inte" eller "jorden är inte skapad av en övernaturlig kraft" eller något annat säkert påstående. Det kan mycket väl vara så att vårt universum är en snorkråka från en stor jätte, eller något annat som i dagsläget känns lika befängt (ur vetenskalig synvinkel). Men så länge det inte finns några belägg för en alternativ teori så kommer vetenskapen att stå fast vid evolutionsteorin som den mest rimliga, och då skolan ska basera sig på vetenskap, och inte religion, så bör också de som undervisar inom ett område vara någorlunda kunnig inom vetenskapen på detta område. Det är väl där jag har problem med Stavros som NO-lärare, han låter personliga åsikter överskugga den vetenskapliga verkligheten i ett ämne där han undervisar.

Varför är Religion så svårt att diskutera?

Varför är det så svårt att diskutera, och kritisera, religion? Det är något jag aldrig förstått. En del tar det personligt om man inte tror på deras religion! Att kritisera någon FÖR dess religion anser jag vara fel, då det är en form av personangrepp. Dock tycker jag att olika religioners påståenden ska kunna granskas kritiskt och vetenskapligt, och handlingar utförda i religionens namn bör kunna kritiseras.

Det finns många religioner här på jorden. Den, som jag förstått det, största religionen är det abrahamska religionsträdet (judendom, kristendom och islam). Därutöver finns ju hinduism, buddism, shintoism, Scientologi och mängder av naturreligioner och säkert ett antal religioner jag inte känner till eller glömt i all hast. Därutöver finns olika former av nyandlighet. Jag ser inte att någon av dessa religioner är mer eller mindre värda än de andra.

I skeptikerpodden har det vid ett par tillfällen diskutterats religion och ateism. Ett av de citat jag hört i podden gällande ateism är att man "tror att gud inte finns". Stämmer inte tex en buddist in på samma citat?

Jag är själv både döpt och konfirmerad. Under en period när jag var yngre läste jag då och då i bibeln, och det var detta bibelläsande som så småning om fick mig att inte bara tvivla på kristendomen utan känna mig allt mer säker på att det inte finns någon gud (eller i alla fall att den abrahamska guden inte finns). En sak jag blev helt övertygad om är i vilket fall att barn inte bör påtvingas en religion, utan att de ska få saklig och vetenskaplig information om de religioner som finns, för att när de blivit gamla nog att bilda sig en egen uppfattning själva kunna välja om, och isåfall på vilken religion, de väljer att tro på. Det är därför jag inte ville döpa min son, utan vi höll istället en välkomstcermoni istället.

Folk får gärna tro på vad de vill, men religion har inget med moral att göra, moral är mycket större än religion. Därför bör också religion hållas utanför lagstiftandet.

Det här blev ett rätt spretigt blogginlägg, som försöker nosa på många olika aspekter. Då inlägget är långt nog som det är ska jag försöka gå in lite mer på varje enskild del i framtida inlägg.

Skeptikerpodden

För ett par veckor sedan började jag lyssna på en riktigt bra poddradio, vid namn skeptikerpodden. Skeptikerpodden beskriver på ett trevligt sätt vad det är att vara skeptiker och vad vetenskaplig skepticism innebär. De är i dagsläget uppe i 42 avsnitt, och kritiserar all möjlig ovetenskaplig gallimatias, som tex healing, medium, homeopati samt kreationism och mängder av annat intressant och spännande. Jag rekomenderar varmt att lyssna på denna välgjorda poddradio, den ger många insikter.

Jag har också börjat leta lite skeptiska bloggar, där bland annat tankebrott, Orsakverkan och Technicolor verkar vara väldigt lovande. En annan spännande blogg är ScepchickSE, som består av skeptiska kvinnor.

Jag hoppas att jag själv ska skriva ett inlägg eller två i skepticismens tecken framöver, men, liksom "Orsa kompani, lovar jag ingenting bestämt.