fredag 10 augusti 2012

Podcasttips: Mellan svart och vitt

Nu är det ungefär ett år sedan jag postade något här på bloggen, men jag kännde att denna relativt nya (13 avsnitt är de uppe i) förtjänar en kommentar. Mellan svart och vitt är en podcast med en tvivlande kristen och en humanist som utmärkt programledarpar. Efter en lite trevande inledning, där de trots allt varit riktigt bra för att vara oerfarna på podcastarenan har det nu tagit sig rejält och mina favoritavsnitt är de där de har gäster. Jag är väldigt imponerad över hur pass bra man lyckats på den fronten och diskussionen mellan Jakob Ståhle, webmaster för ateistbibeln (en riktigt bra sajt som rekomenderas varmt), och pastor Stanley Sjöberg var väldigt intressant. Även i senaste avsnittet var en riktigt trevlig diskussion, den här gången mellan Johannes Axelsson, som driver Newtonbloggen, och den i poddvärlden så kände Anders Hesselbom, en av grundarna i skeptikerpodden och bisittare i den underbara Radio Houdi.

Det märks att Stanley Sjöberg är en riktig debatträv, och trots att hans argument inte alltid höll, framförde han dem på ett sätt så "nybörjaren" Jakob hamnade lite i underläge. Samtalet håller dock en mycket trevlig nivå.

När det kommer till samtalet mellan Johanes Axelsson och Anders Hesselbom måste jag säga att jag är extremt imponerad över Anders Hesselboms sätt att argumentera. Gång på gång kommer Johannes med grundlösa påståenden och väljer att strunta i Anders argument, eller säga att han inte accepterar dem. Johannes försöker också säga att ateism är en religion, eller i alla fall en livsåskådning. Ateister kan ha många olika livsåskådningar, det är i sig inte en livsåskådning. Inte mer än mauaindianernas religion och kristendom är samma livsåskådning.

Men som sagt, ladda hem Mellan svart och vitt till din telefon/mp3-spelare/dator och lyssna på den. Bra programledare, och lysande gäster i de avsnitt där de har gäster.

torsdag 1 september 2011

Är det rätt att lura folk med alternativa behandlingar?

Jag har under eftermiddagen idag haft en mycket intressant diskussion på twitter med Andreas Anundi och Gabriel Hendriks gällande alternativa behandlingar. Enligt vad Gabriel sa är det helt ok för en homeopat eller någon annan kvacksalvare att lura inte ont anande offer, för de har rätt att tro. Andreas och jag är överens om att detta är något fullständigt förkastligt.

Vad är sanning och vad är tro när det gäller alternativa behandlingar? Det sannaste vi har att tillgå, är den bästa tillgängliga beskrivningen på hur verkligheten fungerar. Tro är att antingen inte känna till denna, eller att välja att ignorera den. Om någon tror att homeopati fungerar, så är det din medborgerliga skyldighet att informera om att homeopati är kvacksalveri och bedrägeri.

Gabriel verkar tro att det finns någon form av subjektiv sanning. Detta är en postmodernistisk myt som jag inte förstår att någon kan gå på. "Jag tror inte på gravitationen, så jag kan hoppa upp till toppen på Eifeltornet" eller "Jag tror att 2+2=5, det är sant för mig" är påståenden i samma klass som "homeopati fungerar för att jag tror på det". Saker blir inte mer sanna bara för att du tror på dem.

Vad homeopati och andra alternativa behandlingsformer riskerar att göra, är att personer struntar i att söka riktig behandling, eller att avbryta redan pågående behandling. Folk riskerar alltså att plågas och till och med dö på grund av att de blir lurade. Att tycka att detta är ok är en människosyn jag inte delar. Bedragare är bedragare, oavsett om de säljer sockerpiller eller skickar tegelstenar istället för datorn de sålde på blocket. Det underliga är att det föregående är tillåtet.

Bokrecension: Salvekvick och kvacksalveri

Jag läste i våras en underbar bok med titeln Salvekvick och kvacksalveri. Den är skriven av den duktige Simon Singh som även skrivit bland annat en bok om kodknäckning och en om Fermats gåta, eller Fermats stora sats som den också kallas. Hans medförfattare är Edzard Ernst, som forskat en hel del på bland annat alternativmedicin. Han är faktiskt hittills den ende i världen som innehaft en profesur i alternativmedicin.

Boken handlar, som titeln antyder, om olika behandlingsformer, med fokus på alternativ behandling och vad där som fungerar och vad som inte fungerar. De vanligare behandlingarna som tex homeopati och akupunktur har här fått egna kapitel medan andra som tex zonterapi avhandlades i ett appendix med några korta stycken om varje behandling. I början av boken diskuteras även vetenskaplig metod, vilket även jag behandlat i denna blogg.

Boken är väl skriven och beskriver vad behandlingarna innebär, och vad de påstås bygga på. Här finns några behandlingar, däribland Johannesört, som i vissa fall har en positiv effekt, men de allra flesta behandlingar saknar stöd, eller har en massiv bevisning mot sig. Homeopati och akupunktur beskrivs mycket bra i boken, och här får vi veta vilka underliga idéer som dess förespråkare försöker pracka på intet ont anande prospekt. Jag kallar det idéer, för några teorier är de inte, då teorier som jag skrev i det tidigare blogginlägget kräver en hel del bevisning.

Mycket läsvärd bok, en solklar 5:a av 5 möjliga.

onsdag 31 augusti 2011

Muslimska helgdagar

Härom dagen skrev den socialdemokratiske riksdagsmannen Peter Weiderud på Svenska Dagbladets debattsida att den muslimska helgdagen Eid al-Fitr borde göras till nationell helgdag. I det sekulariserade Sverige tycker jag vi snarare borde titta på varför vi över huvud taget har religiösa helgdagar alls. Visst, jag samlas med släkten och delar ut julklappar, även om jag under många år försökt avskaffa klappar och sånt. Nu när jag har en son på drygt ett år lär det bli svårt, men jag kommer aldrig fira det som en religiös helg.

Och jag tycker lika mycket om att vara ledig som alla andra, men vore det inte bättre att byta ut de religiösa dagarna mot förlängd semester? På det viset kan de som är religiösa använda sina semesterdagar runt de helger som tillhör deras religion.

Men det allra dummaste här måste vara SD-riksdagsledamoten Kent Ekeroths kommentar i ärendet. Denna retorik om svenskt kontra multikulturellt som SD fortsätter med är så oerhört konstig i mina öron (ögon när man läser?). Vad har vi egentligen som är svenskt kulturarv på allvar? Kristendomen är en religion från medelhavet, den oerhört svenska maträtten koldolmar kommer från Turkiet (och äts vanligen med en knöl från den amerikanska kontinenten), vårt svenska land är till stor del uppbyggt av arbetskraftsinvandring.

Nej, det som idag kallas svensk kultur är vad vi samlat på oss från många olika kulturella källor, och några få egna saker vi hittat på. Och det är på det viset vi gjort vår kultur rikare i flera hundra år, varför anser SD att detta sätt helt plötsligt är så dåligt?

onsdag 8 juni 2011

Böter för fortkörning, på cykel

I både Aftonbladet, SvD och DN rapporteras idag om att en 17-åring fått böter för att ha cyklat för fort, 58 km/h. På Aftonbladet har reaktionerna varit blandade, det är många som tycker det är förskräckligt att man kan få böter för att cykla för fort. Sedan är det många som försvarar polisens agerande. Jag tycker det är helt rätt att personer som cyklar som galningar får böter. Jag kan själv trycka på en del när jag cyklar, om det inte finns andra i närheten. Finns det däremot personer att köra om eller något sådant, ser jag till att sakta in rejält. Lagtexten enligt Trafikförordningen (1998:1276) är som följer:
7 § Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet.
Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.
Om körbanan är indelad i körfält som anvisats för olika vägvisningsmål genom körfältsvägvisare, får fordon föras i det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden.
På en väg där den högsta tillåtna hastigheten är 70 kilometer i timmen eller lägre och körbanan har minst två körfält för trafik i samma riktning som anges med vägmarkering, får förare använda det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden.
Och enligt första stycket i 7§ så gäller 50km per timme alla fordon, även cyklar på cykelväg. Ett inlägg som återkom i olika tappningar är följande:
Misskiss skrev: Men cyklar har ju inte ens hastighetsmätare, hur tänker polisen att cyklisten ska bedöma sin hastighet då?
Att cyklar saknar hastighetsmätare är ovidkommande i sammanhanget, det gör inte dig immun mot böter, lika lite som du skulle slippa böter om hastighetsmätaren i din bil visar för lite. Några av kommentarerna på Aftonbladet var extra speciella, här kommer ett exempel:
Jagtyckerså skrev: Man kan väl inte förvänta sig att cyklister ska hålla trafikreglerna (förstå eller tillämpa dem) om cyklisterna inte har körkort. Man kan inte ställa krav på cyklister när de inte har kunskap (dvs utbilkdade och har körkort) och ge dem böter. Märkligt kan jag tycka.
En person som inte förstår eller tillämpar trafikreglerna ska inte under några som helst omständigheter släppas ut själv på ett fordon, oavsett om det är en bil, moped eller cykel.

Aftonbladet publicerade senare under onsdagen en artikel om att det skulle vara större risk att cykla än att åka motorcykel. Nu håller väl den artikeln normal Aftonbladetstandard, så texten i den får tas med mer än en nypa salt.

Som cyklist tycker jag det är viktigt att jag och andra cyklister följer reglerna och visar hänsyn, endast då kan cyklandet få den respekt som den förtjänar!

tisdag 10 maj 2011

Evolutionsteorierna är inget annat än teorier

På Apg29 publicerades nyligen en rad notiser om evolutionsteorin, däribland en med samma titel som detta inlägg. Och titeln är iofs helt korrekt, evolutionsteorin är inget annat än en teori, varken mer, eller vad som är viktigare, mindre än så. Vad författaren till inlägget missat är vad en teori är, och syftet med detta blogginlägg är att förklara vad författaren missat här.

Vad är då en teori, i den vetenskapliga bemärkelsen? För att beskriva detta måste vi börja med att titta på den vetenskapliga begreppsvärlden i allmänhet. Det finns ett antal begrepp som leder fram till vad en teori är.

Två till synes närbesläktade begrepp är axiom och antagande. Antagande som företeelse skrev jag lite om i inlägget om Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Där skrev jag att det inom nationalekonomin används två typer av antaganden, de som endast gör det lättare att räkna och de som påverkar resultaten. Ett axiom är egentligen ett tredje typ av antagande, det krävs för att det över huvud taget ska gå att göra något från början. Axiomen är vanligast förekommande inom matematiken, men får därigenom viktiga implikationer på i stort sett alla vetenskaper som använder kvantitativa metoder. Dock påverkas inte alla teorier i någon extremt stor omfattning av axiomsystemets utformning. När det gäller antaganden i allmänhet gäller det som jag nämnde i mitt tidigare inlägg att göra analyser av vad som händer om man ändrar på något antagande, elelr släpper det helt.

Två andra viktiga begrepp inom vetenskaplen är problemställning och hypotes. Problemställningen är ofta grundidén till vad man försöker undersöka, och det är utifrån den man utformar den hypotes som ska undersökas. Hypotesen är en form av problemställning som går att testa med vetenskaplig metod.

Vi fortsätter nu med orden bevis och evidens. Skeptikerpodden gick igenom dessa begrepp på ett ypperligt sätt, kommer dock inte ihåg längre i vilket avsnitt. Den huvudsakliga skillnaden ligger i att bevis är något som utan några som helst tvivel kan slås fast som sant eller falskt, medan evidens är starka tecken som tyder på att den testbara hypotesen antingen är sann eller falsk.

För att något som ska räknas som en teori, i vetenskaplig bemärkelse, måste det finnas gott om evidens, från flera olika håll. Inom naturvetenskapen ska en studie vara replikerbar (den ska gå att göra om med samma metod och samma förutsättningar av andra forskare), så studiens resulat kan kontrolleras ordentligt.

När det gäller evoltionsteorin finns extremt gott om evidens, och det är en väl underbyggd teori, och inget annat. Om vi istället lite snabbt tittar på kreationismen så har de ännu inte lämnat problemställningsstadiet. Själv anser jag en väl underbyggd och undersökt vetenskaplig teori framför något som inte ens formulerat en testbar hypotes.

Avslutningsvis vill jag bara korrigera ett av kreationisternas favoritargument: "Världen är alldeles för komplex för att ha kunnat designas, den måste ha utvecklats genom årmiljarderna.".

måndag 9 maj 2011

Frälsningsarmén respekterar inte människovärdet

För mig som icketroende finns det en sak som är oerhört viktigt, det är människovärdet. Alla människor är lika mycket värda, oavsett kön, religion, sexualitet, hudfärg, skostorlek eller någon annan egenskap. Respekt för dina medmänniskor är något oerhört centralt, inte för att brist på respekt straffas efter döden (det gör det ju inte), utan för att brist på respekt är fel i sig själv.

Igår gick kalla faktas program om frälsningsarmén, men tyvärr missade jag programmet. Det skrivs dock en del om det i tidningarna, bland annat aftonbladet, svenskan, expressen och DN. Christer Åberg på apg29 skrev följande

Detta är en helt fantastisk rubrik som SvD har: "Kårledare höll bön mot homosexualitet". Precis som om detta skulle vara det mest hemska och fruktansvärda som kan ske.

Nej, det är kanske inte det hemskaste och mest fruktansvärda jag läst. Men det är ett tydligt exempel på att frälsningsarmén inte respekterar människovärdet. Och avsaknad av denna respekt kan ju knappast ses som något positivt. Men det blir ännu bättre
Frälsningsarmén behöver inte vara rädda. Normalt folk kommer att ha fortsatt stort förtroende för dem, så Kalla faktas förföljelse- och hatprogram mot kristna på TV i kväll kommer inte att kunna ändra på det.
Förföljelse och hatprogram? Nu har jag iofs inte sett programmet, men är det inte mediernas skyldighet att rapportera om organisationer som på ett så grundläggande sätt visar att de har en värdegrund som inte hör hemma i ett civiliserat land som Sverige? Nej, jag tror snarare att "normalt folk" kommer få upp ögonen för att frälsningsarmén (och säkerligen andra religiösa organisationer) har minst sagt problematiska värderingar.

Kyrkominister Stefan Attefall ska enligt aftonbladet ha sagt följande till kalla fakta:
Alla religiösa samfund har säkerligen åsikter och livsstilskrav som du och jag kanske inte håller med om. Men att recensera samfunds teologiska åsikter, ja, då kan vi inte ha något stöd alls över huvudtaget.
RFSLs förbundsordförande Ulrika Westerlund sa följande till Expressen:
Vi tycker självklart inte att religiös tro kan legitimera homofobi. Det gäller även Frälsningsarmén.
Och till TV4-nyheterna gav hon följande uttalande:
Man kan inte förbjuda människor att tro, men man kan fundera på om staten ska stödja det.
Jag tycker att Stefan Attefalls respektive Ulrika Westerlunds uttalanden är intressanta. Är det statens sak att stödja verksamhet som undergräver befolkningens respekt för andra människor? Jag tycker inte att det är det.